13 sekunder

Så då var del mål 2 för denna säsong avklarad ( delmål 1 var Vällingby marathon eller blev det då jag impulsanmälde mig).
Göteborgsvarvet var en härlig upplevelse. Mitt mål var att se loppet som ett tränings långpass innan huvudmålet Stockholms marathon.
Jag skulle inte bry mig om tid utan bara ta det lugnt och njuta av loppet.
På fredagen så satte vi, jag och min kompis S, oss i min bil och styrde mot Göteborg. Tyvärr kunde inte S springa pga av ont i ett muskelfäste.
Vi hade en trevlig bilfärd utan gnällande barn. Vi rastade i Gränna med utsikt över Vättern och Visings ö. Sååååå vackert. Åt kyckling wok med ris.
När vi var framme i Göteborg vid 17 tiden så letade vi upp Slottskogsvalls området där vi skulle hämta nummerlappar. Mot förmodan hade vi en sagolik tur att hitta en parkeringsplats.
Nu infann sig tävlingskänslan när man såg start och mål området och de som var med i Stavtävlingen och startade när vi kom.
Allt flöt på smidigt. När vi hade hämtat nummerlapparna så gick vi vidare till mässan som låg i anslutning. Där såldes det allehanda löpar attiraljer. Billigt. Jag blev med ny Kraft funktions t-shirt och tre par löparstrumpor. S blev med löparjacka. Såg mina nyinköpta korta tights till halva priset, grymt sa grisen.
Nöjda med våra inköp så tog vi oss tebax mot bilen jag lämnade av S hos hennes bror och styrde kosan mot mina vänner där jag skulle bo.
Så kul att träffa T och hennes familj. Det var ett tag sedan sist.
De hade sparat middag åt mig så det blev spagetti med köttfärssås, perfekt uppladdning.
Senare åt vi räksmörgåsar. Mums.
Klev upp vid åtta snåret på tävlingsdagens morgon, åt en härlig frukost och umgicks med T och hennes familj. Kände mig lugn och avslappnad. Vid halv tolv åt jag smörgåsar och sen tog jag bussen in mot Göteborg.
Det var kyligt i luften men jag hade bestämt mig för att springa i mina korta tights och nya t-shirt, så över det hade jag överdragsbyxa och tjocktröja + jacka.
Bussen var full av publik och löpare. När jag kom in mot stan så skulle jag ta en spårvagn mot startområdet. Den var full kan jag lova, men liten som jag är så kunde jag tränga mig in och behöver jag säga att man inte behövde hålla i sig??!!!!!!!!!!!
På plats vid tävlingsområdet ställde jag mig i en baja maja kö, medans jag stod där så tänkte jag på om det var ngn ide att hålla utkik efter Teamfakta gänget. Tittar upp och ser dom komma gående, Peter, Ulla, Annika och hennes Ove. Hur stor var den changsen???
Kul att träffa dom de var på gott humör och verkade laddade. Gå in på deras hemsida och läs deras Varvs text: http://www.teamfakta.se/
Efter som jag övergav min köplats vid baja majorna för att hälsa på ovanstående. Så gav jag mig av upp i skogen där det stod killar och kissade till höger och vänster. Hur skulle detta gå jag som har så svårt att kissa ute om jag vet att ngn kan gå förbi. Ja ja nöden har inte lag. Så där satt man medans folk passerade bakom och när jag reste mig upp så stod där en kille bakom stenen där jag hade "gömt mig". Nu är man en ny erfarenhet rikare..
Strosade omkring i området med lite lagom fjärilar i magen. Sen strålade jag samman med Mimmi som hade än mer fjärilar i magen tror jag.
Så kul att träffa henne där och ladda tillsammans, vi startade i samma startgrupp.
Solen kom fram mer och mer, tillslut blev temperaturen riktigt behaglig och vi kunde lämna in våra överdragskläder och bege oss till startfållan.
Där fick vi vänta i en halv timme, men plötsligt började vårt led röra på sig och då insåg vi att starten hade gått för oss. Mimmi drog i väg på en gång. Jag sprang i en lagom takt för mig. Benen kändes pigga. Det var mkt publik längsbanan som gjorde loppet till en extra härlig upplevese. Älvsborgsbron som jag var lite varnad för var inte så jobbig som jag trodde. Jag kände mig så pigg i kroppen så jag fick hålla igen och tänka på att ta det lugnt. Jag var kissnödig och nr 2 nödig genom större delen av loppet vilket kanske var bra för då sprang jag inte för fort.
Avenyn hade jag hört skulle vara jobbig men eftersom jag inte är så hemma i Göteborg upptäkte jag först när jag hade tagit mig uppför avenyn, att det var där jag var.
Jag höll en jämn fart längs hela loppet. 6:11 tempo. Kompisen S fick sms med mina femkilometerstider och den beräknade målgången diffade bara på ngn liten minut varje gång.
Sista två kilometrarna ökade jag farten ganska rejält och när vi kom in mot målområdet drog jag på en riktig spurt. Gick i mål på 2:10:02 tretton sekunder snabbare än på min första halv marathon, Stockholms halvmarathon-07. Jag var mkt nöjd och kände att jag säkert, om jag inte hållt igen för Sthlms marathons skull, skulle kunna springa mycket snabbare. Loppet kändes faktiskt inte så jobbigt. När jag gått i mål fick jag en liten dunkning i ryggen av en kille som tackade för bra draghjälp, han hade tydligen tagit rygg på mig vid sista bron sa han. Kul att jag kan dra med ngn!!
För snabba Mimmi gick det jätte bra och hon klarade sitt mål med fyra minuters marginal. Målet var att springa under två timmar och hon gick i mål på 2:56. Bra jobbat tjejen.
Efter loppet mötte jag upp S och vi hade sällskap in mot stan, där vi intog en delikat middag på Donken.
Sen åkte jag hem till mina vänner. Stackars dem som fick höra allt prat om loppet. TACK T + familj för er gästvänlighet. Det var sååå kul att vara hos er.
På söndagen satte S och jag oss i bilen igen och styrde hemmåt. Nu var äventyret över för denna gång och nästa år kommer vi tillbaks får jag hoppas och då med en skade fri S!!
Nu gäller det att ladda inför Marathon. Tog en långpromenad igår med Alice vi gick en mil och det kändes bra. Idag ska jag ta en lugn jogg och känna efter hur benen mår.